..ehh nej tack.. Fast det fick jag uppleva ändå. Jag och Evelina satt här hemma och bölade till Moulin Rouge igårkväll. När hon skulle dra sig hemåt så följde jag och Dolly med henne ut för att vinka hej då. Obetänksam som jag kan vara ibland satte jag varken på mig skor eller strumpor. Evelina försvann iväg på sin cykel och jag ropade in Dolly. Helt plötsligt kände jag hur nånting blött och kletigt satte sig under min fot, men antog att det bara var gräs eller nåt annat grönt från gräset.. Jag drog foten mot plattan jag stod på men det var riktigt kletigt och det ville inte riktigt släppa. Kollade ner och såg en fet äcklig snigel liggandes bredvid foten..brr..en rysning gick genom kroppen, åå fy farao va äckligt. Det enda postiva som jag kunde komma på med denna händelse var väl att det var en snigel utan ett hus på ryggen. Men kletet från det lilla krypet var ju som lim, jag fick skrubba foten i duschen ett bra tag innan det kändes okej igen.
Idag har jag rensat skafferiet och ikväll ska jag och brorsan kakla källargolvet, så med andra ord, en lugn dag.
Hä på´re!
"Jag tror att jag har funnit den felande länken mellan djuren och den civiliserade människan. Det är vi"
Ingenting kan få mig att skratta så hjärtligt och få mina tårar att spruta av glädje, som Dina inlägg och beskrivningar. Lotta
SvaraRadera