måndag 13 september 2010

Kräftskivan var (skit)kul..


Det är måndag och klockan är 09.25. Det betyder att helgen ligger bakom mig. Jag tror att jag hoppar in på historien om kräftskivan på en gång, kräftskivan som aldrig kommer glömmas bort..

17.00 skulle kalaset börja i lördags. Först skulle vi ha lite mingel för att lära känna varandra och sen skulle vi suga safterna ur dom små kräftorna. Men vet vi ju hur folk är, folk är fan alltid sena. Dom sista gästerna som behagade att komma kom 19.00. Men men det gjorde väl inte så mycket förutom att fördrinken som dom bjöd på var slut så folket började korka upp sina vinflaskor och var lagomt lulliga när middagen skulle ta sin början.
Återigen vart jag påmind om min ensamma vardag, jag pratar om mitt singelliv. Det var jag och en till som inte var där med sin sambo. Det tyckte jag var jättekul..NOT!!

Iaf middagen rullade på, folk blev fullare och gladare. Hälften av gästerna, inkluderat mig själv, hade fått en uppgift som ingen annan fick veta om. Där satt vi utspridda och kastade ur oss tourettesrop. Min uppgift var att förolämpa andras frisyrer vilket till en början kändes segt, men efter 2 glas vin så var det inget problem längre.

Solen gick ner och middagen var slut. Då började lekarna. Vi var indelade i lag. Kommer inte gå in så mycket närmare på det, vårat lag blev diskade i lek nr 2. Men det var nångång då som det hände något väldigt intressant..
Jag hade ju med mig min kompanjon Dolly som aldrig är sen med att tacka ja till en fest. Hon hade skittrevligt under kvällen, hon fick mycket uppmärksamhet. Och förmodligen så fick hon väl lite storhetsvansinne av all denna uppmärksamhet så när lagen står framför deras altan och leker leken med ballonger så kommer en fruktansvärd bajsodör som sveper sig som en sarong runt om oss. Och uppskuttandes på altanen kommer Dolly, superlycklig, helt täckt av en obehaglig brunfärg, bajs. Jag blundade i 3 sekunder och bad till bajsguden om att det var ett skämt, en mardröm.
Men gästernas tjutande fick mig att inse, "Nää Pernilla, det här händer på riktigt"
Alltså när jag säger täckt så menar jag TÄCKT, från nosens spets till sista pälsstrå på svansen.
Min första reaktion var att lägga benen på ryggen och löpa av bara fan ifrån festen, ifrån folket, ifrån bajset.. Men jag insåg att det enda rätta var att kasta in henne i duschen.
Klockan var vid den här tiden 22.00. 22.30 ligger jag och en ganska ren Dolly och sover, instängda i Ebbas rum.

Så det var historien om min första kräftskiva. Jag känner mig nöjd.

Idag är det den 13 augusti och idag är det Emmas födelsedag. Ska INTE glömma bort att ringa henne.
Hörni, jag ska sätta på mig träningskläderna, jag ska snart bege mig ut på en lång lång promenad.

"Hundar skrattar också, men de gör det med svansen"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar