Och det känns så bra med Dolly också, som Christine sa igår så kommer hon hjälpa mig till 100%. Hon har själv gått och längtat efter hund och funderat på att köpa en, men så att Dolly kommer upp tyckte hon var den bästa tänkbara idén. Och när hon jobbar dagtid och jag kvällstid så kommer det nog flyta på riktigt bra.
På måndag drar jag till Estocolmo, även dit längtar jag väldigt mycket. Jag får kort på Charlie, Leo, eller vad han nu ska heta, nästan varje dag och han blir ju inte mindre om jag säger så..
Dolly ska följa med också och jag hade även tänkt ta med Dollys bästa kompis Märta (en liten nalle) Men något måste ha hänt mellan dom under gårdagen, något som fick Dolly att totalt slakta Märta igårkväll. Jag vet inte om Märta hade psykat och retat Dolly för nåt, men det var ingen rolig syn när jag hittade den lilla nallen utspridd över vardagsrummetgolvet. (till saken hör också att Dolly har aldrig bitit sönder något!)
Så det blir bara jag och Dolly som åker.
Idag ser jag knappt ut genom fönstret, det är tät dimma som trycker sig upp mot rutan. Mina ben smärtar som aldrig förr, det blev värre efter besöket hos sjukgymnasten, jag funderar på om han kanske inte gör helt rätt.. Igår var jag så öm att jag inte ens kunde luta mot utsidan av smalbenet. Well well det går väl över snart.
Höstpromenad"Hundens broder är varg"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar