Hemlig nattgäst..

Jag vill bara dela med mig av den nattens bravader.. Nej nu gör jag er kanske besvikna, det är inte så smaskigt som det kanske låter, låt mig berätta.
Jag drömde att jag skulle injicera botox mellan ögonbrynen (argvecket) och i pannan och det skulle utföras av ingen mindre än av vår underbara Lars Winnerbäck, på scenen, på en av hans konserter. Det tråkiga var bara att min syster Hanna var Lars W. Så när det var paus i konserten så lade jag mig mitt på scenen och så sprutade jag iskallt vatten i ansiktet för att det skulle döva smärtan. Hanna/Lars W kom med sprutan och pumpade in botoxen. Det kändes ingenting, det var nästan skönt..

(Jag fattar inte det där när man drömmer om en människa fast det är en annan..jag skulle vilja ha ett svar på hur det kan vara 2 personer i en.)
Aja, tråkig dröm, men det konstiga är att jag vaknade upp besviken på att jag inte hade fått den där botoxen.. Kanske dags att stoppa ålderstecknen som smyger sig fram i mitt ansikte.=)

Idag är det skönt väder så om ett tag ska jag ta mig en skogspromenad.

"Det kommer i drömmen som tidigare var i tanken"

Händer i veckan;

• Torsdag - Middag med Evelina, Åsa och Unni på "Tant Anki och fröken Sara"
• Fredag - Jobba på "Lokal"
• Lördag - Jobba på "Lokal"
• Söndag - Middag med Evelina och Daniel.

Sen nästa helg så kommer Livia upp från Malmö på besök, det ska bli gryyymt! Saknar henne galet mycket. Det blir nog en rolig helg.

Nu måste jag börja ta vara på tiden här i Sundsvall, klockan snurrar fort i uret nu..tick tack, tick tack..Det är ju bara några veckor kvar till det att jag ska åka upp till Åre. Längtar, men börjar få lite ångest över packning, vad fanken ska man ha med sig. Det kommer nog inte bli så många besök hem till Sundsvall, om ens nåt..

Nej nu ska jag äta lite choklad..(igen)..

"Allt kan köpas, utom tid"

Jag fattar ingenting..??

Härom dagen så var jag ute och åkte i bilen. Jag passerade en kyrka här i Sundsvall och på kyrkans tegelvägg hängde det en affisch där det stod följande;

"Om Gud finns vad skulle du fråga honom då?"

Jag fick för mig att kyrkan var säker på att en Gud fanns, men med den här affischen så säger dom att han bara kanske finns. Om inte kyrkan tror på gud vem kan göra det då?
Hade det inte varit bättre om dom skrev;

"Om du träffar Gud vad skulle du fråga honom då?"

Ja, jag blev konfunderad iaf. Vem vet, dom kanske själva börjar tvivla..=)

Det var allt jag ville denna gång.

"Jag respekterar tron, men tvivlet är det man blir bildad av"

Dumma virkning!

Helgen är förbi och jag känner mig utvilad, har faktiskt inte gjort allt för många knop.
I lördags åkte jag och Philip ut till Birsta och fixade mig en lånemobil, så nu kan man nå mig igen. Känns skönt faktiskt. Jag måste vänta ytterligare 3 ve för att få mig en ny iphone, men det kan jag nog stå ut med. Dock har jag inte lagt in mina käras telefonnummer på lånemobilen så ni får stå ut med att jag inte hör av mig. Men nördig som jag är så har jag alla nummer nerskrivna så så fort jag får min iphone så är we back on track!

Idag har jag ätit lunch med Jenny och pratat lite jobb. Jag kommer jobba på hennes restaurang fram till det att jag drar till Åre. Det blir grymt, om inte annat så kommer jag få in en bra extrapeng i min ihåliga plånbok.

Oj va mörkret omringar huset snabbt nu, vintern närmar sig verkligen med stormande steg. Här innefrån ser det verkligen becksvart ut utanför. Nu ska jag glo på lite "Vänner" och återigen försöka lära mig virka "mormorsrutor".
2 kvällar i rad nu har jag försökt lära mig efter beskrivning. Men jag får VERKLIGEN INTE till det, jag behöver seriös hjälp innan jag sticker in virknålarna i ögonen på mig själv!


(Detta är mormorsrutor, det är fan inte lätt)

Ha en skön kväll!

"En dålig hantverkare skyller på sitt verktyg"

Adele

Älskar den här gamla Bob Dylan låten!

Tålamod..

Vaknade upp till något som ser ut att kunna bli en fin väderdag. Trots dom 6 minusgraderna som lindade sig runt min kropp när jag och hundarna var ute på promenad så var det skönt ute. Solen skiner och det är alldeles klart ute.
Igår var det ytterligare en lugn dag. Jag och hundarna var på långpromenad medan Emma var och jobbade. Jag dammsög, lagade mat, satte ihop några tänkbara outfits av sos-vinterkläder som jag ska beställa till vintern i Åre, tog en till promenad. Det är rätt så skönt att hålla sig sysselsatt, annars bombaderas jag av tankar som gör mig ledsen.
Jag vet inte hur jag ska vara glad. Som nu den här veckan när jag har varit här uppe hos Emma, vi pratar på, vi skrattar och pratar strunt som vanligt, vilket är jätteskönt, men det känns inte på riktigt, jag känner hela tiden en känsla av nedstämdhet. Det känns som att tråden som gör att man är glad och kan skratta har gått av.
Och så skulle jag gärna vilja få tillbaka nåt typ av tålamod. Jag bryter ihop av minsta lilla som jag tycker går emot mig, allt från att dammsugaren fastnar bakom en vägg, till saker folk säger som är helt normala grejer, men som jag just då stör mig på. Så förlåt om jag fräser ifrån och låter irriterad, det finns inga ursäkter för att bete sig så, jag ska verkligen försöka andas och tänka efter innan.
Mina 2 mål den närmaste tiden; Att känna mig glad på riktigt, att hitta en glad känsla som är äkta, att känna mig glad inifrån. Och jobba tillbaka tålamodet och inte låta saker göra mig så irriterad.

(En bild tagen i Hannas soffa i stockholm)

Idag slutar Emma förhoppningsvis kl 12. Då ska vi ta en långtur i skogen, sen tänkte vi kanske ta fram mjölet och kavlarna och baka ihop någonting. Så det blir ytterligare en mysdag.

Imorgon åker jag hem till Sundsvall igen. Förhoppningsvis så har jag fått ett nytt sim-kort.

"Tålamod är konsten att långsamt förlora fattningen"

Skön dag..

Vaknade upp på Emmas sköna uppblåsbara säng vi 08.30 imorse. Jag hade svårt att somna igår, låg vaken några timmar innan jag kunde slappna av från tankarna som snurrade runt inne i mitt huvud.
Efter frukost och dusch så begav vi oss ut på en långpromenad, även om vädret är dassigt så var det en väldigt skön promenad. Jag har mått illa hela förmiddagen så någon frukost fick jag inte i mig men jag tror nog att promenaden lättade lite på huvudvärken och illamåendet. Vi har precis ätit lunch och nu ska vi ta det lilla lugna innan vi går in till stan för lite fönstershopping och kanske en fika.

Helgens händelse fyller mitt huvud vid varje tyst stund, det kanske är bra att man tänker på det och bearbetar det, men jag vill inte ha det så, jag vill vara glad, jag vill vara mig själv. Men jag kan inte sluta tänka på det och då blir det svårt.

Nu ska jag klunka i mig av det underbart doftande teét som Emma har gjort åt oss. Skönt med lite regn ute faktiskt, soffan blir så mycke bekvämare då!

"Meningen är inte förutbestämd av situationen, men vi beslutar oss själva genom den meningsfullhet vi ger situationerna"

Jag vill vrida tillbaka klockan..

..jag vill spola tillbaka tiden till natten mellan lördag och söndag..jag vill att den natten ska vara ogjord..jag valde fel väg när jag var på väg hem och det kostade mig en hel del. Ena stunden känner jag mig likgiltig, andra stunden gråter jag, nästa stund tvivlar jag på om det verkligen har hänt. Det skrämmer mig att det kunde ha gått så mycket värre. Jag hade väl tur kan man nog säga. Men jag känner mig kränkt, skärrad, ledsen och jag har svårt att förstå varför det hände. Men vad som har hänt har hänt och jag kan tydligen inte få det ogjort.

Jag var ut med några vänner på lördagkväll och som ofta händer när vi går ut så splittrades vi och när jag väl skulle åka hem så var jag ensam. Det kan vara lite svårt att få tag på taxi när man ska hem på nätterna, men då jag vägrar gå ensam för att jag är ganska rädd av mig så var min plan att leta upp en taxi. Jag kommer in på en gata medan jag samtidigt går och skriver ett meddelande till mina vänner om att jag var på väg hem. Då får jag en smäll i huvudet och nånstans där tar mitt minne slut. Jag vet inte hur många slag som utdelades, 1-2 eller kanske 3, men jag faller ihop på marken och vaknar till av att det står en massa människor runt omkring mig. Jag tror inte jag var medvetslös, men svart är det iallafall och det tror jag var pga chocken..
Killen i fråga verkade vara ute efter min mobil för det var vad han fick med sig. Polisen kom och plockade upp mig och vi åkte omkring i deras bil i kanske 30 minuter innan dom skjutsade hem mig till Evelina.
Jag mår fysiskt sett bra, inga synliga skador, bara en öm och knakande käke och en fruktansvärd huvudvärk.
Ibland spelar det ingen roll hur försiktig man är, är man på fel plats vid fel tidpunkt så spelar det kanske ingen roll hur förberedd man tror man är.
Jag är arg och ledsen för det som hände, men jag är tacksam, det kunde ha slutat så mycket värre.

Så man kommer inte kunna nå mig på min mobil dom närmaste dagarna iaf.
Jag är uppe i Umeå och hälsar på Emma denna vecka, det känns faktiskt väldigt bra med lugn och ro då jag har mycket att tänka igenom. Om man vill nå mig så kan man höra av sig till min mamma som har Emmas mobilnr.

"Sorgen har sina gränser, men fruktan har inga. Ty vi sörjer endast över det som har hänt, men vi fruktar allt som möjligen kan hända"

Snart åker vi..

Om 3 timmar sitter jag, Dolly och Evelina inpackade i min bil påväg när till Stockholm. Evelina ska jag släppa av i Uppsala hos sin syster. Gött med sällskap i bilen, kan bli lite tråkigt vissa stunder när man sitter där ensam.
Snart är jag nere hos min lilla systerson som jag inte kommer släppa en endaste sekund, syrran kommer ångra att hon släppte in mig..mohahahahaaa.. Längtar väldigt mycket efter Hanna också, skulle faktiskt vilja bo närmare dom. Just nu känns det jobbigt att inte kunna hälsa på dom när jag/hon vill. Det blir så sällan..
Jag hinner inte skriva så mycket mer än så, har en del att ordna med innan avfärd.

Lägger in lite bilder från helgen som varit. Philip har varit här helgen lång, vi har haft supermysigt!
Jag har lite problem med att lägga in bilder så dom hamnar snyggt så ni får ta det för vad det är, bilder att kolla på..

"Det finns inte en situation i livet, som ett samtal med min kära syster, inte kan ge tröst åt."

Mysig fredag..

Igår fick jag ha mina brorsbarn här hos mig, älskar när dom är här, framförallt nu när dom inte varit här på väldigt länge. Jag hämtade Ebba efter hennes skola och Philip som är sjukskriven fick skjuts hit vid 15-tiden. Vi drog då iväg och hyrde film, vi var alla inställda på tingeling 3, den har precis kommit ut, det är den enda barnfilmen som jag faktiskt kan se. Jättemysig=)

Efter filmen skulle Ebba hem men Philip ville sova kvar, så han och jag fortsatte med våran myskväll. Och Philip bjuder alltid på skönsång, eller så fort han hör en låt som han känner igen så börjar han med sin finaste och lenaste röst sjunga. Och så säger jag, "men Philip va duktig du är på att sjunga, du kan ju nästan alla låtar" Då får han en förlägen min, men vill då visa att han verkligen kan alla låtar så då sjunger han som en liten kolibri till allt som spelas.

Så här hittade jag Philip och Dolly när jag kom in i sovrummet, inget jag brukar tillåta, då Dolly just nu, den här årstiden fäller en hel del päls. Men dom var så söta, så jag hade inte mage att skicka ner henne på golvet.

Funderar på om jag ska åka ut till Unni och hälsa på.. jäjä, vi får se..
Vi hörs en soligare dag!

"En god populärmelodi ska gå in genom ena örat och ut genom mun"

Åre

Igår pratade jag med Christine som jag nu kanske ska bo hos. Alltså jag är så väldigt väldigt taggad att åka upp till Åre nu. Ska bli så kul. Åååå gud det pillrar i kroppen på mig när jag tänker på det=) Snubben som äger restaurangen verkar helt suverän, eller den bedömningen har jag gjort efter våra samtal och allt som Christine har sagt om honom.

Och det känns så bra med Dolly också, som Christine sa igår så kommer hon hjälpa mig till 100%. Hon har själv gått och längtat efter hund och funderat på att köpa en, men så att Dolly kommer upp tyckte hon var den bästa tänkbara idén. Och när hon jobbar dagtid och jag kvällstid så kommer det nog flyta på riktigt bra.

På måndag drar jag till Estocolmo, även dit längtar jag väldigt mycket. Jag får kort på Charlie, Leo, eller vad han nu ska heta, nästan varje dag och han blir ju inte mindre om jag säger så..

Dolly ska följa med också och jag hade även tänkt ta med Dollys bästa kompis Märta (en liten nalle) Men något måste ha hänt mellan dom under gårdagen, något som fick Dolly att totalt slakta Märta igårkväll. Jag vet inte om Märta hade psykat och retat Dolly för nåt, men det var ingen rolig syn när jag hittade den lilla nallen utspridd över vardagsrummetgolvet. (till saken hör också att Dolly har aldrig bitit sönder något!)

Så det blir bara jag och Dolly som åker.

Idag ser jag knappt ut genom fönstret, det är tät dimma som trycker sig upp mot rutan. Mina ben smärtar som aldrig förr, det blev värre efter besöket hos sjukgymnasten, jag funderar på om han kanske inte gör helt rätt.. Igår var jag så öm att jag inte ens kunde luta mot utsidan av smalbenet. Well well det går väl över snart.

Höstpromenad

"Hundens broder är varg"

Bowling..

Jag har verkligen känsla för sådana här grejer, eller inte.. Jag, Evelina och Åsa drog iväg till bowlingbanornas hus igår. Kvällens bästa var när vi tyckte att käglorna var jäkligt sega mellan spelen. Det tog nån minut innan dom kom tillbaka till nästa spelares spel. Så jag gick ner till gubben i receptionen och berättade om vårat problem, han kollade lite på datorn och sen kom ett stort leende och jag fick för mig att han försökte kväva ett skratt. Då säger han;
"Ja men det beror på att ni missar käglorna, om man kastar i rännorna hela tiden så måste maskinen rasa käglorna och då tar det längre tid mellan spelen."
Jag kollade på dom 3 personerna som också stod och hängde runt receptionen och jag såg hur två utav dom stod och skrattade. Så fortsätter han med ett leende;
"Så om ni börjar träffa käglorna så ska du se att det kommer gå snabbare." Jag vände mig om och gick tillbaka till mina stallbröder och sa åt dom att vi måste sluta kasta i rännan. Och jag tror att det gjorde susen för sen smattrade det nere i käglornas grotta.
Detta är den slutliga ställningen.
Åsa: 175
Evelina: 266
Pernilla: 333

Jag är grymt lycklig att få bära vinnarfanan till nästa gång.

"...och bollen går ut över sidlinjen ... fast ändå inte..."

Sköna drömmar..

Ebba har sovit här i natt, så den här morgonen har varit extra mysig. Vi gick upp vid 07:00 och tände ljus och gjorde i ordning frukost. Kändes lite sådär julaktigt nästan. Fast under frukosten kom vi på att vi kan ju faktiskt ta en promenad till hennes skola, så efter det beslutet så rasslade det till och den lugna mysiga julaktiga frukosten var över. Vi tog hundarna och promenerade iväg. Trots molnen som hopat sig över Sundsvall så var det skön och frisk promenix.

Idag ska jag hämta Ebba från skolan igen och sen vid 16-tiden kommer Åsa och Evelina hit, vi ska beställa upp mat från thaikiosken för att tjocka våra magar för sen ska vi iväg och bowla, det ska bli grymt kul, jag har inte bowlat på evigheter. Spännande=)

Philip var med på nyheterna i måndags, eller det var upplands regionalnyheter. Och det var pga att han genomförde en operation nere på uppsalas sjukhus och då använde man en ny typ av smärtstillande som man då gjorde ett repotage om. Jag har länkat till det här nedan.

http://svt.se/2.126356/1.2175858/ny_smartlindring_far_barnen_pa_fotter?lid=puff_2175858&lpos=bild

Och samma dag när intervjun var klar så ringde jag Philip och våran konversation lät så här;
Jag- "Hej Philip, ska du vara med på tv??!!!"
En blygsam Philip- "mmmm det ska jag"
Jag- "Men guud va häftigt! Då blir ju du värsta kändisen!!"
En lite mer självsäker Philip- "Ja men vet du, jag tror att jag ska bli känd när jag blir stor"
Jag- "Va, ska du, det låter ju bra, men vad ska du vara känd för? Tv, nån sport eller musik..?"
Philip- "Alltså jag tror bara att jag ska bli kändis, jag har inte bestämt mig än. Men då ska jag vara i Bolibompa"

Åååååå min lilla lilla gofis, det är så man vill äta upp honom!!

Nu ska jag bädda sängen.

"Insikt om vad som är möjligt och vad som är omöjligt skiljer hjälten från äventyraren"

Sverigedemokrater, vilket skämt..

Helt seriöst, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta det är ju fan tragiskt att människor som sd-ledaren i Filipstad ens får kalla sig för politiker, det skrämmer mig. Om ni kollar på klippet här nedför så kanske ni förstår. Usch jag blir nästan mörkrädd, fast jag kunde ändå inte låt bli att skratta högt när jag såg honom. Men kom ihåg att denna snubbe som inte sitter på någon typ av kunskap, allmänbildning och är helt utplånad på det intellektuella planet han, han är sd-ledare. (han vet nog inte ens vad dom 3 orden betyder) Ytterligare en anledning för att sverigedemokraterna INTE PLATSAR i riksdagen!


Appropå det här klippet, visste ni att Dolly inte tycker om sd. Hon har lärt sig att morra och skälla varje gång man säger sverigedemokraterna. Hon har mer vett än pajsaren här ovanför!

"Länge leve julen"

Besviken..

Fredagen skulle ju bli bra, vi skulle ha hur kul som helst, lyssna på bra musik av bra musiker.. trodde jag ja.. Usch vilken besvikelse. Jag såg inte ens bandet. Dom var typ 1 1/2 timme försenade så jag drog, jag orkade inte vänta längre. Jag var ganska upprörd när jag gick därifrån.

Men det var inte helgens enda besvikelse. För att göra en lång historia så kort som möjligt så ligger det till så här; När jag kom hem från Italien så hade restaurangen jag jobbar på fått en ny restaurangchef. Den snubben kändes bra, bra för restaurangen. Men med tiden så har jag med flera fått känslan av att han inte vill ha den gamla personalen kvar, (förutom killarna i baren), han har en stöddig attityd och en taskig jargong. Han har aldrig jobbat med mig, vi har bara hälsat, men jag får ändå känslan av att han inte vill ha mig där. Ändå så har ägaren av restaurangen pratat gott om mig och sagt till honom att jag är bra och att han kan behöva mig. Men det bryr han sig absolut inte om.

Hans motto verkar vara, låt mig citera personen i fråga själv; "passar man inte in så ryker man." Det det delade han ut som ett litet dolt hot till en annan tjej i sevisen. Vad fan är det för attityd? Och nu börjar jag med några fler bli ganska trött på hans beteende. Så mycket bullshit!

Till saken som gjorde mig illaberörd.

Jag har jobbat där ända sen restaurangen öppnade, (med några uppehåll) och jag har alltid kännt mig som en del utav gänget, vi har haft god sammanhållning, fram till den här hösten då. Men igår så var det menyprovning av den nya höstmenyn. Men det var inget som restaruangchefen hade bjudit in mig till, nej utan det fick jag reda på av en kompis samma dag. Då kände jag mig så jävla ovälkommen där. Jag har ändå jobbat 2 veckor lunch där nu..men ändå så behagade dom inte att ringa och informera mig om detta.

Jag känner mig upprörd, ledsen, irriterad, ovälkommen, stött, ja jag kan inte sortera känslorna, men nu kommer jag inte sätta min fot på restaurangen igen. Lite stolthet måste man få ha och skulle dom ringa om jobb så skulle det ändå bara handla om kanske 1 pass i månaden, så då är det ändå inte värt det.

Åå va skönt att få skriva av sig lite utav skiten som ligger och gror inom mig.

Nu ska jag ta hundarna på en långsam promenad, jag har fortfarande ont i benen. =(

"Vi måste ha fattat fel", sa en av katterna som tålmodigt väntade utanför mössfabriken"

Stillsamt..

Sitter med brorsan och mamma på skype från Italien.
Påbörjade min konstnärskarriär igår, det tråkiga är att jag har bara inspiration en gång om året, så den där tavlan lär väl bli stående nu i ett år. Men det lustiga är att den liknar mig.. Jag och min bror kom fram till att det ser ut som mig i en likkista.

Idag blir det en dag hemma, eller det enda jag ska göra är att åka till Arken och köpa grisöron åt Dolly. Sen ska vi pyssla och göra mysigt här hemma. Vi börjar ju gå mot mörkare tider nu, så jag känner för att låta inventarierna följa årstiden som väntar.
Ikväll ska vi till Stadshuset igen för en liten konsert, jag, Evelina, Åsa och Jimmy. Kommer bli gryyymt!

Kapten röd + Kultiration

Vem vet det kanske blir efterfest med bandet inatt också=)

"Bara när konstnären inte längre vet vad han gör, gör konstnären bra saker"