Meningen var ju att vi skulle ta oss ut till poolen och sen in till stan på eftermiddagen. Men jag och Sandra vet ju med oss att vi blir väldigt sega utav att ligga i solen en hel dag, så när man ska göra stan är man helt slut och det är inte så roligt.. Så vi bestämde oss för att stanna hem på dagen och åka in vid 16-tiden till stan.
Vi tog oss en lång svettig promenad runt här i Montespaccato, käkade lunch på hemmaplan och fräschade upp oss och sen begav vi oss till dom mer centrala delarna. Och där traskade vi bara runt och kikade på folk.. Vi tog en öl och bestämde oss för att käka middag i våra hemmatrakter, Cornelia, vilket vi senare skulle få komma att ångra..
(Här lite bilder från den tiden av dagen som det fortfarande var trevligt)
Och nu kommer vi till den händelsen som jag faktiskt inte önskar någon i min närhet.
Vi kommer fram till restaurangen som vi har besökt förr om åren, en helt okej restaurang. Sandra beställer in en pizza, jag beställer in en gammal goding, filé med grönpepparsås och på sidan beställer jag grillade grönsaker. Maten kommer in och jag känner nästan direkt att det är en konstig bismak på köttet. Men jag tänker att det kanske bara är det att dom inte stekt köttet med någon krydda överhuvudtaget, bara som det är. Jag äter lite till och känner att köttet är kallt och rått i mittenpartiet, runt om mittenpartiet känns det nästan som brosk. Jag beslutar mig för att inte äta något mer av köttet.
Efter ett tag känner jag att det börjar vända sig i magen och jag får ett fruktansvärt illamående. Men min tanke var att det kanske är psykiskt. Jag sitter kvar ett tag till, Sandra mumsar på sin pizza.
Jag känner ett "wrroooom" i magen och inser att om jag vill komma härifrån med hedern i behåll så gäller det att jag kommer till en toalett snarast möjligt. Jag tänker inte gå in på detaljer om vad som hände på toaletten, men som jag skrev tidigare, jag önskar inte någon i min närhet den upplevelsen.
Jag kommer upp till bordet igen och känner mig lite omtumlad, mår bättre, men känner mig fortfarande väldigt illamående.
Jag hade abosolut ingen lust att betala för det där köttet. Vilket Sandra propsade på att jag inte skulle göra.
Efter en lång stunds ignorerande av servitrisen så får jag till slut kontakt med henne och jag ber om notan. (Jag hade redan sagt till dom när dom plockade bort tallrikarna att köttet inte kändes okej.) De tar självklart fullt pris för maten, så vi går fram till kassan och jag säger till henne att hon inte kan ta fullt pris för maten, då jag har blivit sjuk av den. Hade det här varit i Sverige så hade man varit så pass rädd om sitt rykte att man hade dragit bort en del av notan. Men allt hon sa var; " no no no, no wrong with the meat" Vi försökte förklara för henne att jag kände mig dålig och att jag hade gjort ett ofrivilligt besök på deras toalett.
Tillslut hämtar hon kocken som kommer ut med köttet i restaurangen (tror inte hälsovårdmyndigheten hade godkänt det) Han säger; "You think there is something wrong with the meat? this cost 20 euro" Han är riktigt upprörd och vill inte svälja sin kockstolthet. Jag försöker få fram att jag skiter i vad köttet kostar, att det kanske var behandlingen av köttet som gjorde det dåligt, men han vägrar erkänna sina brister. Efter mycket argumentation på knackig engelska så säger jag bara att "Well then I suppose that you´re an really lously chef!!" Vilket han med stor sannolikhet inte förstod ett ord utav.......
Vi betalar fullt pris och lämnar restaurangen.
Jag kände mig väldigt illa berörd och förolämpad av hela situationen.
I sådana här situationer önskar jag att jag hade kontakter i maffian, jag hade mer än gärna skickat dit ett gäng för att dänga upp den där jävla kocken!!
Vi avslutade kvällen hemma med 4 avsnitt av desperate housewifes och ett illamående.
Idag blir det poolen, vi ska bara slänga i oss lite frulle.
"What comes around goes around"
Äh fy bubblan, stackars dig.. Vilken idiot, plantera ohyra i deras lokal vettja:)
SvaraRadera