Tiden rusar iväg och det känns som att jag halkar efter hela tiden. Det var inte länge sen som jag stod och valde mellan om jag skulle ha den tjocka eller den tunna jackan, kallt, varmt, kallt, varmt.. Men sen så helt plötsligt var sommaren här. Jobb, träffa familj, till mora, midsommar skålas, jobb, äta glass, jobb, ligga på gräsmattan, jobb, måste umgås, jobb, uteservering, grilla, måla altan, oskarshamn, förbereda inför hösten, klappa hunden, bada, hälsa på, jobb, snart italien.. Men nu då? Vart tog allt vägen? Vad hände? Imorgon flyger jag till Rom vilket jag har sett som avslutet på sommaren, men den började ju precis, är den slut när jag kommer hem? Jag blir inte klok på tiden som passerar mig, varför känns det som att jag hela tiden står stilla och saker bara åker förbi mig som ett rullande band. HJÄLP!
"Tiden går inte - det är vi som rusar fram genom den stillastående evigheten"
Vàlkommen till Italien... Katterna
SvaraRadera